Svensk ordbok 2009, webbversion
verb skar skurit, pres. skär
skur·it●äv. fast sammansättn., jfravskära
avskilja genom att skära
komm.psykol.skära av kanten○äv. bildligt, spec.äv. fast sammansättn., seavskära
avbryta
kontakt e.d.
skära av fiendens förbindelser○spec. äv.förhindra
skära av återtåget○ibl. refl.isolera sig
skära av sig från yttervärldenskära av ngn/ngt (från ngn/ngt)sedan 1541Subst.:vbid1-925094avskärande,
avskärning